Gillar du sill? Eller är du kanske mer förtjust i strömming? Då är det dags att du lär dig något matnyttigt!
Sill och strömming är samma fiskart, Clupea harengus. Den sill som fångas och landas i Östersjön (norr om Kalmar) kallar man för strömming medan övrig sill säljs just som sill.
Trist historik
Östersjöns miljöhistoria är inte särskilt trevlig. Under många år har vi släppt ut miljögifter som dioxiner och PCB, gifter som slutligen har hamnat i Östersjön. Östersjön har ett väldigt litet inlopp, vilket betyder att det tar lång tid innan vattnet byts ut. Med andra ord, det som hamnar i Östersjön blir kvar där väldigt länge. Östersjön har drabbats hårt av våra giftutsläpp. Situationen verkar sakta bli bättre, men miljögifterna är långlivade och en hel del finns fortfarande kvar i Östersjön. Strömmingen får i sig miljögifter via sin mat. Gifterna ansamlas i fett och eftersom strömmingen är en fet fisk kan den samla på sig relativt mycket miljögifter. När vi sedan äter strömmingen får vi i oss gifterna som blir kvar i våra kroppar.
EU har gränsvärden för hur mycket dioxiner och dioxinlika PCB:er fisk och andra livsmedel får innehålla. En del fet fisk från Östersjön innehåller mer av dessa miljögifter än vad EU:s gränsvärde tillåter. Sverige och Finland har fått ett undantag från gränsvärdet mot löfte om att länderna ska informera sina medborgare om hur ofta fet fisk från Östersjön bör ätas. Strömming får alltså säljas i Sverige och Finland, men inte exporteras till övriga EU. Informationen verkar dock inte riktigt ha nått ut; enligt en undersökning som Livsmedelsverket gjorde för några år sedan kände endast 17 procent av barnfamiljerna till kostråden angående strömming.
Butiksundersökning
För några veckor sedan genomförde Naturskyddsföreningens Havsnätverk Väst en butiksundersökning i Göteborgsområdet, där tolv butiker från Coop, Hemköp och ICA ingick. Syftet med undersökningen var att se hur duktiga butikerna var på att informera kunderna om riskerna med att äta strömming.
Åtta av de tolv butiker vi besökte uppgav att de säljer strömming ibland. I endast en av butikerna var personalen helt säker på Livsmedelsverkets kostråd. Ytterligare ett problem var att i fem av de tolv butikerna var fisken inte märkt på rätt sätt, något butikerna är skyldiga att se till.
Slutsats
Det råder en stor förvirring kring fiskens namn. Sill säljs ibland som strömming eller strömmingsflundra, vilket blir besvärligt för kunder som försöker göra medvetna val. Som återförsäljare av fisk har man ingen skyldighet att informera om gällande kostråd, men eftersom detta är en knepig fråga vill vi ändå uppmana butikerna att hjälpa sina kunder!
Så, hur ser kostråden ut? Barn och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta strömming (eller annan fet Östersjöfisk) mer än 2-3 gånger per år. Övriga personer bör äta strömming högst en gång per vecka.