Kommentar gällande EU:s beslut om återupptagande av pigghajsfiske i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön efter tolv års fiskeförbud.
År 2010 infördes fiskestopp av pigghaj av EU på grund av låga bestånd med syfte att hajen skulle vara fredad från fiske och få återhämta sig. Enligt den senaste klassificeringen år 2020 av Artdatabanken klassas pigghajen som akut hotad i svenska vatten. Pigghajarna lever länge, enligt Artdatabanken kan de leva i 25-30 år och kanske så länge som till 100 år. De förökar sig sent i livet, honorna blir könsmogna strax över 20 års ålder medan hanarna blir det något tidigare, runt 14 års ålder. Pigghajar är så kallad levandefödare, där ungarna föds levande efter att honan har varit dräktig i upp till två år.
ICES (Internationella Havsforskningsrådet) och EU bedömer nu att pigghajsbeståndet i Nordostatlanten har återhämtat sig så pass mycket att man åter igen öppnar upp för fiske av arten. Den 1 januari 2023 förändrades det riktade fisket från 0 ton till över 15 000 ton på EU-nivå. Beslutet ifrågasätts dock i en artikel från Tidningen Syre (2023.01.11) av Artdatabankens fiskexpert Mikael Svensson. I artikeln önskar han ett betydligt mer försiktigt förhållningssätt gällande pigghajskvoterna. Han baserar sina argument just på hajarnas sena könsmognad samt honornas långa dräktighetstid. Det är alltså först nu som en del av de hajar som föddes vid fiskestoppets början år 2010 blir könsmogna och kan börja föröka sig, med de första kullarna som föds först om två år.
Dagens bestånd av pigghaj visar med andra ord bara att fiskestoppet har gjort att fler individer överlever. Vi vet däremot inte hur väl dessa individer kan föröka sig. Inte heller vet vi hur kommande generationer kommer klara sig. Med andra ord kan vi inte veta om dagens pigghajbestånd långsiktigt kan föröka sig och hålla sig på en livskraftig nivå över tid.
För att inte äventyra beståndet anser vi likt Mikael Svensson att försiktighetsprincipen bör tänkas över en extra gång vid fiske av arten. Vi skulle i stället önska ett så kallat bifångstfiske, där bifångsten landas men riktat fiske inte bedrivs. Detta skulle kunna bidra till en mer långsiktig förvaltning av fisket, där beståndens status kunde följas och utvärderas över tid.
Pigghajen är en del av ett ekosystem som står under stora utmaningar på grund av klimatförändringar, högt exploateringstryck, miljögifter och utfiskning. Ett ekosystem är inte starkare än de arter som det består av. Det är positivt att vi ser en ökning av arten, men ett för kraftigt riktat fiske riskerar att åter igen försämra beståndets utveckling.
/ Linda Gustafsson, styrelseledamot Naturskyddsföreningen Göteborg
