Personbilen lämpar sig inte för låga hastigheter i stadsmiljöer. Där hinder och små utrymmen blir en nackdel för det tunga och stora transportslaget.

Storlek

Personbilen tar upp mycket plats per person jämfört med andra transportmedel. Det är på grund av flera aspekter:

1. Varje fordon är stort i jämförelse med hur många som kan använda vardera. Cirka 9 kvadratmeter används av 1,45 personer enligt Trafikanalys, därför tar varje person upp cirka 6,2 kvadratmeter. Ungefär som ett litet sovrum. Det kan jämföras med en cykel varav en person tar upp 2 kvadratmeter, eller buss där en person tar upp 3,5 kvadratmeter i genomsnitt beroende på antal personer som reser med samma buss.
2. Personbilens höga hastighet och stora kropp leder till att den behöver stora svängradier, det vill säga stora, asfalterade ytor när den används.
3. När bilen inte används behöver den förvaras på en parkeringsplats, precis som alla fordon. Den behöver cirka 10 kvadratmeter parkeringsyta samt yta att ta sig in och ut (vilket man kan anta till 12 kvadratmeter extra). Där står en personbil står parkerad cirka 90% av tiden.

I VGU (Vägar- och gators utformning) från Trafikverket¹ kan man finna kravställda mått för parkeringsplatser. För tvärställda parkeringsplatser för bilar behöver yta vara cirka 10 kvm. Utanför själva platsen behöver bilen också yta för att komma in, cirka 12 kvm extra.

I Göteborg har vi precis gått över 600 000 invånare under 2023. Enligt Göteborgs Stads egna beräkningar kommer staden växa till cirka 707 000 invånare till år 2040, alltså mer än 100 000 invånare jämfört med idag. Om en lika stor andel som idag skulle välja bilen (det vill säga 42% enligt “Trafik- och resandeutveckling 2023”²) skulle vi behöva ge plats för cirka
42 000 fler bilar i staden eller 92,4 hektar asfalterad yta, bara för parkering med dess infart (se ovan för beräkning av mått) (för bilden: 1000*924 meter ruta). Alla dessa bilar behöver också mer utrymme att köra på till och från sina målpunkter.

Många tänker säkert att det löser sig genom att bygga underjordiska garage. Men dessa kan kosta enorma summor pengar att bygga (se kapitel ”Kostnad” för kostnad för parkeringplatser), en kostnad som ofta skattebetalarna får stå för. 

Luftföroreningar

Personbilen alstrar stora mängder farliga föroreningar per person. Några av dessa föroreningar är:

1. Koldioxid för bensin, bio- och dieselbilar.
2. Kolmonoxid vid ofullständig förbränning från bilmotorer
3. Kolväten i luft från bilens motor
4. Kväveoxider från förbränningsmotorer
5. Olika partiklar (PM2,5 och PM10) från vägslitage. Av alla luftföroreningar i stadsluften är partiklarna den grupp som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter enligt Naturvårdsverket. Enligt WHO finns det ingen tröskel för partikelhalten, under vilken negativa hälsoeffekter inte förekommer. Införandet av elektriska fordon förväntas inte minska på dessa partiklar, utan eventuellt öka³.

Punkt 1-4 har minskat per fordon på grund av bättre katalysatorer och förbränningsmotorer, dock fortsätter problemen med partiklar från vägslitage allteftersom personbilar blir tyngre i och med introduktionen av elektriska bilar i fordonsflottan. Idag väger en bil över 80 gånger mer än en cykel⁴ ⁵. För mer information om luftföroreningar se kapitel ”Hälsa”.

Vikt

I och med det ökade behovet för långväga logistiska transporter har också antalet lastbilar på vägarna ökat markant. Dessa sliter mer på infrastrukturen och skapar fler skadliga partiklar i luften på grund av deras storlek (se kapitel ”Kostnad” för analys av dessa kostnader på samhället)

Göteborg är en stad som förväntas ha en konkurrenskraftig industri, och med det kommer fler långväga transporter att öka, oavsett om det gäller transporter av delar till Volvos industri eller vår nya batterifabrik.

Diskussion

Hastighet

När du kör bil, är du fokuserad på att följa trafikreglerna, undvika andra bilister och komma fram snabbt från start till mål. Syftet med att åka bil blir att transportera sig från punkt A till punkt B så fort som möjligt och samtidigt vara isolerad från resten av omgivningen. När du åker gång, cykel och kollektivtrafik upplever du staden mer närgånget, du upplever omgivningen omkring dig och samspelar med den mer direkt. Därför blir du mer påverkad av omgivningen. Du noterar fler detaljer såsom väder, arkitektur och andra människor.

Med bilorienterad stadsplanering blir inte bara alla målpunkter längre bort, du minskar också på mängden detaljer som sker längs vägen, såsom intressant arkitektur, väderskydd, grönska med mera. Bilister kan inte notera dessa detaljer när dem åker i till exempel 70 km/tim. Men en fotgängare som går i 6-7 km/tim kommer märka dessa detaljer.

Näringsliv

Spontana köp tar skada i en bilorienterad stad. Man stannar inte längs vägen lika mycket för ett spontanbesök i en liten lokal butik om man kör fort på en motorväg, igen med fokus på punkt A till punkt B så fort som möjligt. Men mer långsamma transportmedel, därför speciellt fotgängare, noterar sin direkta omgivning alla lokala butiker och andra funktioner. Därför stannar fotgängare oftare för spontanbesök, såsom sociala aktiviteter eller köp. Vilket hjälper den lokala ekonomiska marknaden med småföretagare⁶.

Du skulle inte vilja spendera tid på platser i Göteborg som är planerade för bilen, till exempel Bäckebols och Sisjöns industriområde. Men platser som inte har haft bilen i åtanke, såsom gamla Haga i centrala Göteborg eller pittoreska Mariaplan, kan man ofta se människor spendera tid i. 

Sense of place

För platser som planerar för bilen blir så kallade “icke-platser” (“no sense of place”). Du får svårt att orientera dig, vart du kan och inte kan förflytta dig samt vad du kan/får göra när du spenderar tid där. 

Bilens fördelar försvinner ju fler som använder den på samma plats. Dess höga hastighet och flexibilitet övergår till låg hastighet och otymplighet när den måste samsas med andra bilar, det leder till köbildning. Därför är det direkt i stadens intresse att så få som möjligt använder personbilen i sin vardag. Till skillnad från gående och till viss del cyklister, som kan flexibelt ta sig förbi varandra och ändra riktning snabbt, så blir personbilens tunga och stora kropp ett direkt hinder. Du kan inte ändra riktning mitt på motorvägen bland andra personbilar utan risk för en dödlig trafikolycka. Du kan inte heller överge ditt fordon mitt på vägen och välja ett annat transportmedel. Därför under rusningstrafik blir du stillastående i ett stort fordon vars fördelar har ersatts med mestadels negativa. Att ha en mer varierande transportflotta där färre använder personbilen är därför i bilägarnas intresse, eftersom de som då använder bilrelaterad infrastruktur upplever färre köbildningar och upptagna parkeringsplatser.

Personbilen alstrar stora mängder farliga föroreningar per person. Några av dessa föroreningar är:

1. Koldioxid för bensin, bio- och dieselbilar.
2. Kolmonoxid vid ofullständig förbränning från bilmotorer
3. Kolväten i luft från bilens motor
4. Kväveoxider från förbränningsmotorer
5. Olika partiklar (PM2,5 och PM10) från vägslitage. Av alla luftföroreningar i stadsluften är partiklarna den grupp som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter enligt Naturvårdsverket. Enligt WHO finns det ingen tröskel för partikelhalten, under vilken negativa hälsoeffekter inte förekommer. Införandet av elektriska fordon förväntas inte minska på dessa partiklar, utan eventuellt öka⁷.

Punkt 1-4 har minskat per fordon på grund av bättre katalysatorer och förbränningsmotorer, dock fortsätter problemen med partiklar från vägslitage allteftersom personbilar blir tyngre i och med introduktionen av elektriska bilar i fordonsflottan. Idag väger en bil över 80 gånger mer än en cykel⁸ ⁹.

I och med det ökade behovet för långväga logistiska transporter har också antalet lastbilar på vägarna ökat markant. Dessa sliter mer på infrastrukturen och skapar fler skadliga partiklar i luften på grund av deras storlek (se kapitel ”Kostnad” för analys av dessa kostnader på samhället)

Göteborg är en stad som förväntas ha en konkurrenskraftig industri, och med det kommer fler långväga transporter att öka, oavsett om det gäller transporter av delar till Volvos industri eller vår nya batterifabrik.

---

1. ”Vägar och gators utformning (VGU)”, Trafikverket, 2023.
2. ”Trafik- och resandeutveckling 2023”, Göteborgs Stad, 2023.
3. “Improved health economic assessments of sustainable transport solutions in urban environments”- Kriit, Hedi Katre. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
4. https://www.trafa.se/vagtrafik/fordon/ Fordon på väg 2020, TRAFA
5. https://boxbike.se/sv/content/38-vad-v%C3%A4ger-en-elcykel Boxbike
6. “Bilfria centrumgator- litteraturstudie och enkät i svenska kommuner”- Rapport 2003:42 Version 1.0 Trivector. Karin Neergaard, Trivector Traffic Liselott Bergman, Trivector Information
7. “Improved health economic assessments of sustainable transport solutions in urban environments”- 2022. Kriit, Hedi Katre. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
8. ”Fordon på väg” 2020, TRAFA
9. ”Vad väger en elcykel?” Boxbike