Idag betalar vi mycket för att åka till platser där bilens påverkan på infrastrukturen är minimal. Vi ser det som semester att åka till vackra städer såsom Paris, Rom och Amsterdam. Till och med Disneyland kan räknas in i dessa kategorier. Städer med vackra ornamentala detaljer i småskalig utformning. Där du lätt kan röra dig via gång, cykel eller kollektivtrafik. I Göteborg kan vi även ta en solig lördag/lugn dag i december till Haga för att uppleva dessa miljöer/gå på julmarknad.
Vackra Haga lockar till sig många turister och är idag en självklar plats när man besöker Göteborg. Foto: Hans Ott, Unsplash.
Man kan fundera på hur Haga Nygatan hade påverkats om bilen återintroducerades, med korrekt vägbanebredd, lämplig asfalt att köra på och en hastighetsgräns på 30 kilometer i timmen. Troligen hade befintliga verksamheter påverkats negativt på grund av mindre intäkter.
Så varför inte planera bilfritt i stadskärnor? Det visas kontinuerligt hur vackra och gångvänliga miljöer genererar pengar. För att det är trevliga platser som människor vill spendera tid i för att de mår bra på sådana platser, och de är beredda att betala för det.
Björn Sax Kaijser har på uppdrag av Fotgängarnas förening (FOT)¹ sammanställt en litteraturstudie över tidigare forskning kring hur bilen påverkar cityhandeln och hur en begränsad tillgänglighets påverkar handelns ekonomi. Den byggde till stor del på före- och efterstudier från områden som har omvandlats till bilfria zoner. Slutsatsen var att försäljningen ökade efter att området blev bilfritt:
“Ju större sammanhängande områden desto bättre omsättning för handeln visar studierna. Det leder till fler besökare som uppehåller sig längre tid på platsen, vilket i sin tur ger fler kunder och bättre underlag för handel och restaurangverksamhet… Litteraturstudien visar dock att handlare ofta överskattar bilens betydelse för den egna verksamheten. Det finns en utbredd uppfattning om att tillgängligheten med bil är avgörande för en fungerande cityhandel, och det är därför inte ovanligt att handlare, butiksinnehavare och lokala köpmannaorganisationer är motståndare till begränsningar i biltrafiken, vilket i sin tur kan leda till att planeringsprocessen försvåras eller fördröjs.”