Flera studier har gjorts under längre tidsperioder för att undersöka kopplingen mellan hälsa och transporter. Att resa är en såpass stor del av vår vardag att det blir ett intressant studieämne, inte bara i Sverige, utan även i andra länder såsom Danmark, Storbritannien och USA. Eftersom flera studier har pågått under generationer kan man se tydliga resultat för långsiktiga effekter. Flera omfattande studier visar en koppling mellan dålig luftkvalitet samt fysisk inaktivitet tillsammans med ökad risk för en rad sjukdomar över alla folkgrupper. 

Luftkvalitet och föroreningar

Luftkvalitet är idag en stor debatt för Göteborgs invånare. Cirka 300 personer varje år beräknas dö i förtid på grund av exponering av partiklar från förbränning, varav cirka 240 kopplas till lokala utsläpp enligt Segersson (2017)¹. 

Trafikrelaterade luftföroreningar är en av de främsta källorna till vardagliga föroreningar idag för människor. Trafikrelaterade luftföroreningar består av en mängd partiklar och gaser, men NOx (kväveoxider) och NO2 (dikväveoxid) är en stor andel². Därför, vid mätning av luftkvalitet, används ofta mängden kväveoxider och dikväveoxider i luften. Men även koldioxid och kolmonoxid är viktiga gaser att studera.

De flesta studierna som undersökte kopplingen mellan luftkvalitet och sjukdomar. En klar majoritet visar hur en långsiktig exponering av kväveoxider leder till en högre risk för en rad sjukdomar³. 

Studierna visade hur ökade nivåer av både kväveoxider och dikväveoxider associeras med ökad risk av både CHD (Coronary heart disease) samt högt blodtryck. Även varianter av GST-nivåer (Glutathione S-transferases) som ökar på grund av exponering av luftföroreningar kunde kopplas till högre risk för högt blodtryck och akut hjärtinfarkt.

Naturvårdsverket, som har studerat luftföroreningar och dess påverkan på människors hälsa genom ett flertal publikationer och rapporter, sammanfattar att “luftföroreningarna påverkar både människors hälsa och miljön. De är kopplade till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Svenska studier beräknar att luftföroreningar orsakar tusentals förtida dödsfall i Sverige varje år.”⁴

Men det är inte bara kväveoxider och koldioxid som sprids via transporter. Enligt Naturvårdsverkets egna rapport “Luft & miljö- Om luftmiljö och svensk luftövervakning 2023, Tema Partiklar” står slitaget av vägar, däck och bromsar för “44 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av inandningsbara partiklar (PM10).” Även mikroplast sprids från slitage av däck, vilken är dess största källa.

Luftburna partiklars halter i luften är ett mycket vanligt mätetal. Dessa kategoriseras efter deras storlek, från “ultrafina partiklar” (UFP) upp till och med PM2,5  (Partiklar mindre än 2,5 mikrometer) och  PM10 (mindre än 10 mikrometer) som vanliga mått. Detta för att de har störst möjlighet att tränga sig in i våra lungor vid 10 mikrometer eller mindre och påverka vår hälsa.

“Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter”

Så även om vi skulle byta ut helt mot eldriven fordonsflotta, skulle dessa farliga partiklar kvarstå. Troligen skulle till och med mängden öka i och med att elbilar är tyngre överlag⁵. 

I samma rapport förklarar Naturvårdsverket att: “Luftburna partiklar påverkar hela kroppen Partiklar som andats in kan tränga långt ner i lungorna och i vissa fall också via blodomloppet ta sig vidare till exempelvis levern, hjärnan och njurarna. Partiklarna kan bidra till sjukdom på flera olika sätt. Risken för inflammation och oxidativ stress (skada som orsakas av reaktiva syreföreningar) ökar liksom påverkan på det icke -viljestyrda nervsystemet. Det finns också tecken på att partiklar kan påverka blodkärlens förmåga att öka blodflödet vid syrebrist och blodets levringsförmåga. Individer med underliggande sjukdomar, exempelvis hjärt- eller lungsjukdomar, är känsligare än friska personer för luftföroreningar som partiklar. Även gravida kvinnor anses extra känsliga, då fostret kan påverkas av luftföroreningspartiklar under graviditeten. Detsamma gäller små barn, eftersom deras små och växande luftvägar är mer känsliga och de tillbringar mycket tid utomhus. Barns hälsa i relation till luft och miljö har beskrivits utförligt i en tidigare rapport från Naturvårdsverket, Luft & miljö – Barns hälsa från 2017” Alltså, partiklar påverkar vår hälsa mycket negativt och är särskilt farligt för personer med underliggande sjukdomar, gravida och barn.

Slutligen visas ett tydligt samband mellan PM2,5 och förtida död, det vill säga att genom att minska slitaget på våra vägar kan vi minska antalet som dör i förtid.

Fysisk inaktivitet

Gällande studier som undersökte kopplingen mellan inaktivitet och sjukdomar fanns också flera resultat. Till exempel kunde man se en association mellan risken för hjärtinfarkter och ägande av en eller fler personbilar samt TV-apparater⁶. Det vill säga, risken för en hjärtinfarkt ökar om man äger en eller flera personbilar och/eller en TV.

En mycket klar koppling var funnen mellan risken för hjärtinfarkt och bilpendling jämfört med mer aktiv pendling (till exempel cykel eller gång). Dessa studier hade som slutsats att regelbunden fysisk aktivitet (tex fysisk aktiv pendling) leder till minskad risk för förstagångs hjärtinfarkt⁷.

Att pendla med cykeln associerades med lägre risk till en mängd hälsoproblem. Därför avslutade några studier med att städer “bör implementera policys och strategier som ökar cyklingen i vardagen, till exempel bygga fler cykelbanor” eftersom det kan öka den allmänna folkhälsan markant⁸.

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport “Utveckling av BMI i Sverige 1980–2022” från 2023 har under perioden 1980-2022 “incitamenten för fysisk aktivitet minskat genom mer manuella och datoriserade arbeten, ökad bilism och minskade aktiva transporter.”

Vidare varnar Folkhälsomyndigheten också att “Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid samt den ökande användningen av motordrivna transportsätt. Både barn och vuxna sitter numera stilla under en större del av den vakna tiden. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer.”⁹ 

Slutsats

Du ökar risken för ett flertal sjukdomar om du väljer bilen framför andra mer aktiva transportslag. Att även vistas i miljöer med en hög andel biltrafik skadar din hälsa på grund av luftföroreningar.

Hjärt- och kärlsjukdomar i Västra Götaland och Göteborg

Enligt socialstyrelsen dör cirka 230 och 341 kvinnor och män per 100 000 invånare respektive i Västra Götaland på grund av cirkulationsorgansrelaterade sjukdomar, till dessa räknas sjukdomar i hjärta och blodkärl, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Statistiken är beräknat i åldersstandardiserade dödstal (det vill säga antalet döda per 100 000 personer i medelfolkmängden). I Västra Götaland ligger nivån något högre än rikets data, se bild nedan för antal i riket för män och kvinnor.

Om man ser statistiken över regioner med större städer ligger Västra Götaland sämre än andra enligt socialstyrelsen, såsom Stockholm, Uppsala, Skåne och till och med Gotland. Följande regioner har respektive antal dödstal från cirkulationsorgansrelaterade sjukdomar, i åldersstandardiserade dödstal, per 100 000 invånare. 

• Stockholm- 181 kvinnor och 290 män

• Skåne- 218 kvinnor och 331 män

• Uppsala- 210 kvinnor och 303 män

Med andra ord har Västra Götaland en hög andel som dör från hjärt- och kärlsjukdomar per capita jämfört med riket och särskilt jämfört med andra regioner med större städer.

 

---

1 . Miljö och hälsa i Västra Götaland och Halland 2018, Västra Götalandsregionen, 2018- Miljömedicinskt Centrum (VMC)

2. “Interaction of Genetic Susceptibility and TrafficRelated Air Pollution in Cardiovascular Disease”- Anna Levinsson” Occupational and Environmental Medicine Department of Public Health and Community Medicine” Institute of Medicine Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, 2015

3.  https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/luft/luftfororeningar-och-dess-effekter/  Naturvårdsverket, Luftföroreningar och dess effekter

4. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/luft/ Naturvårdsverket ÄMNESOMRÅDE Luft

5. https://www.naturvardsverket.se/4ad01d/globalassets/media/publikationer-pdf/1300/978-91-620-1308-0.pdf Naturvårdsverket, Luft & miljö- Om luftmiljö och svensk luftövervakning 2023, Tema: Partiklar.

6. “Physical activity levels, ownership of goods promoting sedentary behaviour and risk of myocardial infarction: results of the INTERHEART study” European Heart Journal, 2012- Claes Held, Romaina Iqbal, Scott A. Lear, Annika Rosengren, Shofiqul Islam, James Mathew, Salim Yusuf

7. “Beyond the established risk factors of myocardial infarction: lifestyle factors and novel biomarkers”- Umeå universitet, 2009- Wennberg, Patrik

8. “Association between active commuting and incident cardiovascular disease, cancer, and mortality: prospective cohort study” University of Glasgow, 2017- Carlos A Celis-Morales, research associate1,Donald M Lyall, research associate2,Paul Welsh, senior lecturer1,Jana Anderson, research associate2,Lewis Steell, postgraduate student1,Yibing Guo, postgraduate student1,Reno Maldonado, postgraduate student1,Daniel F Mackay, reader2,Jill P Pell, professor2,Naveed Sattar, professor1,Jason M R Gill, reader

9. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/fysisk-aktivitet-och-stillasittande/ Fysisk aktivitet och stillasittande, Folkhälsomyndigheten 2023