Bilen, precis som alla typer av transportmedel, kommer med en kostnad. I trafikplanerarens värld kan man använda olika sätt att beräkna kostnaden. En vanlig metod kallas ”samhällsekonomisk kostnadskalkyl”. Den beräknar olika valda aspekter som kan komma med ett transportmedel, såsom hälsan hos användaren och dem som blir utsatta, infrastrukturens kostnad och vad det kostar att förvalta.

 

 

“Trafikanalys” (trafa.se) är en myndighet som undersöker och studerar trafik i dess olika former och har gjort en “samhällsekonomisk kostnadsbedömning” för olika transportmedel varje år. Under år 2023 kostade en bensindriven bil i tätorten 0,72 kronor per personkilometer för samhället. Detta i icke-internaliserad kostnad, det vill säga extern marginalkostnad minus rörliga skatter och avgifter. Så att alla möjliga kostnader bilisten kan betala är uträknad. 

I jämförelse kostade persontåg i samma enhet 0,01 kronor per personkilometer för samhället. Man kan läsa hur eldrivna personbilar har en lägre vinst för samhället ute på landsbygden enligt tabellen nedan, med 0,02 kr. Dock kommenterar även Trafikanalys själva att “För elbil täcker elskatten elbilens mycket låga nivå på externa kostnader i landsbygdstrafik.” 

Även i tätorten finns flera osäkerheter: “I tätort är all biltrafik, oavsett drivmedel, däremot underinternaliserad. Det är framför allt externa kostnader för olyckor och slitagepartiklar som är stora, liksom kostnad för koldioxid för de fossildrivna bilarna.” 

Dessa kommentarer visar hur komplext det är att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna för olika transportmedel. Flera variabler måste räknas in. 

För logistiska transporter kan man observera hur mycket mindre godståg (cirka 0,03-0,04 kronor per personkilometer) kostar samhället jämfört med lastbilar (1,16-1,34 kronor per personkilometer) i tätorter. 

Kalkyler för cykel och gång är mycket mindre studerat. WSP har på uppdrag av TRAFA (trafikanalys) under år 2021 gjort en analys av de externa effekterna från gång- och cykeltrafik i samhället, kallad “Externa effekter av gång- och cykeltrafik”. Deras resultat gav dessa grafer som ett genomsnitt från flera litteraturstudier, varav positivt värde representerar nyttoeffekter och negativt värde representerar kostnader för marginaleffekter:

Resultatet är inte helt jämförbart med de mer omfattande resultaten som har gjorts på motoriserade fordon, med deras mer korrekta “icke-internaliserade” kostnader. Väldigt få studier har gjorts som undersöker om effekterna är externa eller interna. Men man skulle kunna göra en jämförelse med nedanstående siffror i samma rapport varav siffrorna är konverterade till “marginalkostnader för externa effekter”. 

Som slutsats kan man se hur alla kategorier kostar samhället pengar i olika omfattningar, från personbilar till sjöfart. Medan cykel och gång skapar vinst tack vare dess hälsoeffekter enligt WSP:s litteraturstudie. Vinsterna är mycket stora jämfört med de förluster andra transportslag skapar.

Kostnad för parkeringsplatser

År 2021 gjorde Naturskyddsföreningen tillsammans med Fastighetsägarna och Hyresgärsföreningen en studie om hur mycket parkering kostar att bygga¹. I studien genomfördes en litteraturstudie som ledde till följande slutsats:

Kostnader för att anlägga en parkeringsplats²:

• Asfalterad yta: 10–15 000 kronor/plats
• Parkeringsdäck: 50–100 000 kronor/ plats
• Parkeringshus (ovan jord): 100–300 000 kronor/ plats
• Nedschaktat garage: 350–450 000 kronor/ plats
• Bergrum i befintlig miljö: 500–600 000 kronor/plats
• Mekaniskt garage: 800–1000 000 kronor/ plats

För att därför gräva ner våra parkeringsplatser i staden, en åtgärd som ofta presenteras som lösningen på platsbristen i Göteborg, behöver staden spendera cirka 350-1000 000 kronor per plats beroende på garagelösning. Därför subventioneras ofta parkeringsgarage. Hur stor andel som subventioneras beror på stad, detaljplan och strategier, men enligt samma studie rör det sig om cirka 70% för kommunala parkeringsplatser1. Det är också olika vem som får betala för subventionen beroende på garaget. Men oftast är det skattebetalare eller boende i bostadsområdet, oavsett om de använder en parkeringsplats eller inte. 

Här finns några exempel på detaljplaner i Göteborg där staden föreslår att bygga underjordisk parkering som lösning på parkeringsfrågan:

1. Detaljplan för Skeppsbron m.m. inom stadsdelen Inom Vallgraven, Program, BN0462/07
2. Detaljplan för bostäder och verksamheter norr om Katrinedalsgatan inom stadsdelen Krokslätt i Göteborg plan standardförfarande, SBF-2023-00494
3. Detaljplan för bostäder vid Hammarvägen inom stadsdelen Näset, plan standardförfarande, SBF-2023-00203
4. Detaljplan för centrumbebyggelse inom Backaplan inom stadsdelarna Kvillebäcken, Backa och Tingstadsvassen, plan utökad förfarande, BN0335/19

Att bygga underjordiska garage är en bra lösning vid de fall då man behöver skapa parkeringsplatser på mindre ytor till de som absolut behöver en bil. Dock behöver staden vänja ut sitt bilberoende, istället för att gräva ner det. Och dess invånare borde inte behöva betala 70% av kostnaden när de inte ens ska använda platserna.

---

1 https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2021/05/11102921/framtiden-for-parkering-och-nya-bostader-rapport-naturskyddsforeningen_1.pdf “Framtiden för parkering och nya bostäder”- Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Naturslyddsföreningen med medverkande konsulter SpaceScape, Evidens, Trivector, Theory Into Practice.

2 “Kostnader för att anlägga parkering, Stockholm”, 2018, Stockholm Parkering