Lastbilar väger mycket mer än personbilar (och mycket mer än cykeln), därför sliter de mer på stadens infrastruktur, såsom vägar. Se kapitel ”När är personbilen ett olämpligt transportval?”, avsnitt ”Vikt”, för mer information.
Enligt TRAFA:s beräkning av samhällsekonomiska kostnader för tunga lastbilar ligger den icke-marginaliserade kostnaden på 0,36 till och med 1,16 kronor per personkilometer i tätorter beroende på släp, se kapitel “Kostnad” för mer information. Det betyder att tunga lastbilar kostar samhället pengar, men inte lika mycket som personbilar om de drar släp.
På grund av vägarnas slitage ökar mängden partiklar som skadar människors hälsa, till exempel PM2.5, se kapitel “Hälsa” för vidare information.
Den stora ökningen av näthandeln har lett till påtryckningar på våra system och staden jobbar aktivt med hur vi ska kunna bemöta våra nya vanor i Göteborg.
Stadens trafikstrategi¹ är uppdelad i tre huvudmål, varav en av dem är “godstransporter”.
Strategi för godstransporter. Källa: Göteborgs Stad,2014.
Göteborg vill gå från att vara en “stor småstad till att bli en storstad med fler boende, arbetande och besökare, med en stärkt roll som Nordens logistikcentrum och med en livskraftig industri [ …] Att Göteborg stärker sin roll som Nordens logistikcentrum kan öka effektiviteten och andelen järnvägs- och sjötransporter, men kan också innebära en ökad lokal och regional belastning på infrastrukturen.”
Det behövs ett fokus på stadens logistik för att den påverkar vår stad såpass mycket i form av import, och kommer öka mer och mer. Hur ska den befintliga infrastrukturen kunna bemöta den större mängden trafik från ökad näthandeln när vi redan idag har kapacitetsbrist på våra större huvudleder till och från staden?
Göteborgs Stad listar upp flera olika transportmedel såsom järnväg, väg och sjöfart som alternativ som dem vill öka kapaciteten på samt optimera för att uppnå dessa mål:
“Det stora transportbehovet är problematiskt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ett klimatperspektiv. Belastningen på vägar och spår måste generellt minimeras genom ökad effektivitet, till exempel genom ökad fyllnadsgrad. Det krävs också en omfördelning av fordonsrörelser över dygnet i kombination med tydliga anvisningar om vilka vägar godstrafiken ska ta. Transporterna måste också omfördelas i större utsträckning till järnväg och sjöfart eller kombineras med lastbil för att uppnå maximal samhällsnytta.“
Enligt Naturvårdsverket² släpptes cirka 13,75 miljoner ton koldioxidekvivalenter under år 2023 från inrikes transporter. Av dessa var 2,78 miljoner ton från tunga lastbilar och 8,24 från personbilar. Med andra ord kommer fortfarande majoriteten av utsläppen från personbilar. Därför behöver vi i Göteborg fortfarande fokusera på persontrafiken, men ha den tyngre trafiken i åtanke. Naturvårdsverket kommenterade att “Trots att den tunga lastbilstrafiken minskade med nästan 3 procent år 2023 jämfört med 2022 ökade utsläppen med 0,5 procent. Orsaken är att inblandningen av biodrivmedel i diesel minskade mellan 2022 och 2023.”
Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter mellan 1990-2023. Källa: Naturvårdsverket, 2024.
Naturskyddsföreningen vill inte stoppa all form av handel i Göteborgs stad, men att det behövs en lämplig investering från de företag som just nu utnyttjar stadens infrastruktur till sin verksamhet. Bland annat genom högre kostnader för import för att kunna reparera vägar från den tyngre trafiken. Även övergå till mer hållbara trafikslag, till exempel järnväg. Att privatpersoner väljer aktivt att köpa varor lokalt hjälper också till att avlasta systemet.
- Göteborg 2035 Trafikstrategi För En Nära Storstad, Trafiknämnden Göteborgs Stad, 2014.
- Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser, Naturvårdsverket, 2024