Problem uppstår när bilens fördelar blir en utgångspunkt i stadsplaneringen, det leder till ett beroende när personbilen blir det enda lämpliga transportmedlet. Exempel på dessa implementeringar kan vara:

• Staden planerar viktiga målpunkter långt ifrån varandra, såsom bostäder, arbetsplatser och hållplatser för kollektivtrafik. Tex satellitgallerior, förorter och industriområden.
• Områden mellan samma viktiga målpunkter bli utformade för bilens syfte. Dem löper därför risken att bli otrygga, osäkra och monotona utan en känsla av “plats”.  Det leder till att människor undviker platserna. Tex motorvägar, mot och in-och utfarter.
• Runtom viktiga målpunkter blir bilens förvaring prioriterad, det leder till svårigheter för personer utan personbilen att nå platsens utpekade in-och utgång. Tex torg och parkeringsplatser

Befintliga visioner för Göteborg

Göteborgs Stad vill vara en robust och konkurrenskraftig stad med tillgång till attraktiva arbetsplatser. Det leder till ökat behov av långväga transporter och att kunna erbjuda parkeringsplatser till de mest utbildade och erfarna experterna (se ovan om vilka som använder mest personbil i Västra Götaland). Det är därför Göteborgs Stad ogärna viker sig helt när det kommer till personbilen. Stadens trafikstrategi sammanställer följande om personbilen¹:

“Bilen, och framtidens individuella fordon, kommer att behövas för att skapa ett lätttillgängligt regioncentrum och hålla ihop hela den nära storstaden. Det finns många områden där det inte är ekonomiskt möjligt att erbjuda bra kollektivtrafik eller där avstånden är för stora för att cykla eller gå, eller där bilen erbjuder funktioner som inte alternativen gör. Bilen som färdmedel är nödvändig för många servicenäringar och för dem med särskilda behov, oavsett del av staden… 

Det kommer gå bra att använda bil i innerstaden och andra stadsmiljöer, men av plats-, säkerhets- och attraktivitetsskäl kommer det att ske på gåendes och cyklisters villkor. Det ska vara enkelt och pålitligt att ta sig fram med bil – vilket det inte alltid är idag – men det kommer att ske i hastigheter som passar människor som vistas och rör sig där. Det kommer att vara lätt att parkera, men det kommer finnas färre parkeringsplatser på gator och torg och priset kommer att spegla vad det kostar att bygga nya parkeringsplatser på attraktiv mark. 

Det finns en risk att trängselskatt, eventuella miljözoner eller krav på elbilar förstärker skillnaden mellan innanför och utanför och gör att människor och verksamheter inrättar sig efter ett liv på den ena eller andra sidan. 

Att kunna färdas relativt fritt mellan olika typer av områden är viktigt. Det gäller både lägenhetsinnehavaren i Majorna som behöver bil för att utöva fritidsintressen utanför staden eller villaägaren från förorten som vill bli av med bilen innan hon kommer in i trängselskattezonen. 

Göteborg ska därför bli bäst på att integrera framtidens fordon i den nära storstaden. På andra platser i trafikstrategin beskrivs viljan att låta Göteborg bli en testarena för innovationer. 

Göteborg har ett starkt kunskapskluster inom transporter och transportinformatik. Det finns en framgångsrik och kompetent fordonsindustri som ständigt utvecklar allt renare och effektivare bilar. Bilar, bussar och lastbilar av pluginhybridtyp – eller rena elfordon – kör tyst och utsläppsfritt inne i staden, men har även en lång räckvidd för resor och transporter utanför. 

Det är troligt att vi kommer få se en mer blandad bilflotta om 20 år. Att ha tillgång till bil där och när man behöver det genom olika hyresformer, istället för att äga sin egen, sparar plats och pengar för både hushåll och samhälle. Självparkerande fordon kan drastiskt minska det totala utrymmet för en parkeringsplats. Och vad händer om vi vågar släppa fram självkörande bilar?”

Med andra ord ska teknikutveckling lösa problemen med vårt bilberoende, vare sig det är elbilar, självkörande eller självparkerande bilar. Men som vi har noterat ovan om bilens totala yta samt hur många fler som kommer flytta in i Göteborg, så är inte teknikutveckling det viktigaste stegen framåt, utan beteendeförändring och förändring av den grundläggande infrastrukturen. Vi behöver köra mindre och med färre personbilar.

Enligt stadens översiktsplan från 2022² under kapitlet “Tematiska inriktningar- Mobilitet och infrastruktur: För att närma sig ett hållbart samhälle krävs förutsättningar att fler ska ändra sitt resebeteende. Trafiksystemet ska skapa en jämlik rörlighet och tillgång till staden samtidigt som fler ska vilja gå, cykla och åka kollektivt istället för att välja bilen.” Det vill säga färre invånare i Göteborg behöver välja bilen än idag. Vidare fortsätter staden: “I samband med vissa större exploateringar är det ofrånkomligt med viss biltrafikökning, men så långt som möjligt ska ny eller utökad infrastruktur för biltrafik undvikas. För att ett nytt område ska kunna generera viss biltrafik behöver kringliggande områden minska sitt bilresande, med hjälp av utökad kollektivtrafik och förbättringar för resande med gång och cykel.”

Diskussion

Naturskyddsföreningen i Göteborg tolkar det som att för att vissa ska kunna fortsätta använda bilen, där det är absolut nödvändigt, behöver de som kan avvara bilen välja andra transportmedel. Föreningen håller med om resonemanget men som översiktsplanen uttrycker det är det en öppen tolkning för vad som anses som “ofrånkomligt” och “så långt som möjligt”. Öppna tolkningar leder ofta till diskussioner i senare faser såsom detaljplaner. Till exempel kan vi undvika ökad biltrafik genom bilfria bostadsområden, eller är bilparkeringar något ytterst nödvändigt/ofrånkomligt? 

Personbilen alstrar också höga bullernivåer per person. Ljudkällorna kommer framförallt från däckens friktion mot vägen, men även från motorn. Elektriska bilar är oftast tystare vid låga hastighherer men på grund av dess tyngre vikt blir bullernivån relativt lika i höga hstigheter.

Slutsats

Så personbilen bör därför inte användas i stadsmiljöer. Istället lämpar sig mer yteffektiva transportmedel, tex gång, cykel och kollektivtrafik. Om personbilen tas ur den urbana miljöer öppnar sig mer yta för kollektivtrafiken att kunna öka sin kapacitet.

Vi behöver göra mer

Enligt Tiit Mattson och Silvija Simic, talespersoner för Klimataktion Stockholm, behöver vi göra fler och kraftigare åtgärder för att minska vårt bilberoende³. Enligt en Sifo-undersökning, beställd av Naturskyddsföreningen, vill två tredjedelar av svenskarna att politkerna ska arbeta för att minska bilberoendet⁴. ”Elektrifieringen av samhället kommer inte ensamt lösa problemen. Det krävs istället ett annat tankesätt som prioriterar människors hälsa, säkerhet och välbefinnande.”- Förklarar Titt och Silvija. 

Enligt flera nyhetsartiklar har Göteborg värst luftföroreningar i Sverige, där gränsvärdena överskrids på vissa platser under 25 dagar årligen⁵, bland annat i Haga. Detta gäller kväveoxider. Därför har bland annat miljöpartiet föreslagit att införa striktare miljözoner i staden⁶. Sedan flera år tillbaka har staden haft miljözon 1 omkring flera centrala stadsdelar.

---

1. “Trafikstrategi för en nära storstad”, 2014 Göteborgs Stad
2. ”Översiktsplan för Göteborg”, Göteborgs Stad 2022.
3. “Det behövs fler och kraftigare åtgärder för att minska bilberoendet”, insändare DN, 2024.
4. “Sverige är fast i ett djupt bilberoende” debattartikel Expressen, 2023
5. “Göteborg har värst luft i Sverige”, Syre, 2019
6. “Efter hotet mot nya stadsdelen – vill införa miljözoner i Göteborg”, SVT nyheter, 2019