Analys av Göteborgs Naturskyddsförenings valenkät maj 2026

Naturskyddsföreningen i Göteborgs

valenkät maj 2026

Bakgrund

Naturskyddsföreningen i Göteborg genomförde under maj månad 2026 en valenkät som skickades till samtliga nio partier i Göteborgs kommunfullmäktige för att undersöka hur de politiska partierna vill hantera centrala miljö- och klimatfrågor under kommande mandatperiod.

Samtliga partier i Göteborgs kommunfullmäktige har svarat, Vänsterpartiet (V), Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Centerpartiet (C), Demokraterna (D), Liberalerna (L), Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD).

Metod och avgränsning

Valenkäten och analysen bygger huvudsakligen på två utgångspunkter. Den ena är de lokala frågor som drivs i Naturskyddsföreningen i Göteborg och där föreningens intressegrupper har varit med och tagit fram frågeställningarna. Den andra utgångspunkten är Göteborgs stads miljö- och klimatplan som ska vara genomförd 2030 och som nyligen följdes upp med Rapport från Göteborgs Stads klimatråd 2025 om att Göteborg inte kommer att nå målen inom tidsramen. Valenkäten undersöker bland annat hur partierna ser på behovet av styrning, åtgärder och genomförande för att nå dessa mål.

Valenkätens inleds med ett par övergripande frågor och därefter åtta specifika sakfrågor och avslutningsvis en bonusfråga där partierna har haft möjlighet att redogöra för frågor de har drivit.

Frågorna och svarsalternativen i enkäten är utformade för att synliggöra målkonflikter och prioriteringar mellan olika politiska mål samt skillnader mellan partiernas ställningstaganden inom miljö, ekonomi, bostäder, stadsutveckling, trafik och andra aktuella samhällsfrågor.

Analysen bygger både på partiernas valda svarsalternativ och deras egna kommentarer. Flera partier har valt ett alternativ men samtidigt nyanserat eller delvis argumenterat för andra perspektiv. Analysen bygger därför både på de valda alternativen och partiernas egna motiveringar och materialet skiljer sig därför åt i omfattning. Kd har inte lämnat några kommentarer.

Valenkäten omfattar inte alla de områden som är relevanta för miljöpolitiken. Svaren ger däremot en bild av hur partierna resonerar i valet mellan miljö- och klimathänsyn och andra samhällsmål i ett antal aktuella frågor.

Analysens syfte

Analysen syftar till att belysa hur de politiska partierna i Göteborg hanterar målkonflikter mellan miljö- och klimatmål och andra samhällsmål inför valet 2026, samt hur de resonerar när miljöhänsyn ställs mot andra intressen, som ekonomi, bostadsbyggande, stadsutveckling, trafik och andra samhällsmål.

Syftet är inte att utse vinnare eller förlorare utan att ge väljare och andra intresserade en bättre förståelse för hur partierna gör avvägningar mellan miljö- och klimathänsyn och andra samhällsmål.

Huvuddelen av analysen avser partiernas prioriteringar inför kommande mandatperiod, medan bonusfrågan ger exempel på frågor de själva lyfter från den innevarande mandatperioden.

Analysens disposition

Analysen inleds med två övergripande frågor. Därefter följer de specifika sakfrågorna och avslutningsvis en analys av bonusfrågan, där partierna själva lyfter fram miljö- och klimatfrågor som de drivit under mandatperioden, och avslutas med en sammanfattning.

Svaren i cirkeldiagrammen visar partiernas huvudsakliga prioritering i val av alternativ. I kommentarerna framträder dock andra dimensioner vilket innebär att positionerna inte är strikt binära.

Svaren illustreras med cirkeldiagram för varje fråga. Färgerna i diagrammen används endast för att särskilja svarsalternativen åt och har ingen värderande betydelse.

Göteborgs stad har tagit fram en miljö- och klimatplan för 2021 – 2030 med ett antal mål som ska uppfyllas. Frågan ställer vikten av miljö- och klimatmål mot andra intressen som ekonomi och samhällsintressen. Svaren visar att en stor del av partierna vill att miljö- och klimat ska väga tyngre medan en lika stor andel tycker att det bör vägas från fall till fall. S tycker att ekonomiska och andra samhällsintressen bör väga tyngre.

Frågan inleder valenkäten eftersom den visar hur partierna ser på målkonflikter i stort. Den syftar till att få fram partiernas övergripande principer för hur de närmar sig specifika frågor om trafik, naturvård, stadsutveckling, energi och klimatomställning.

Svaren visar att partierna skiljer sig åt både i hur de bedömer miljö- och klimatfrågornas betydelse och i vilken grad de anser att dessa frågor står i konflikt med andra samhällsmål.

1 Miljö- och klimatmål bör vara överordnade

MP, C, D och V anser att miljö- och klimatmålen bör väga tyngre, V, MP och även C uttrycker att de måste sätta ramarna för andra politiska beslut. De ser miljö- och klimatmål som långsiktiga förutsättningar för andra samhällsmål.

MP menar att klimatkrisen kräver modiga beslut. De anser att ”ekonomin ska stärka omställningen, inte bromsa den, och kortsiktig vinst får inte gå före framtiden”.
C anser att ”vi på lång sikt tjänar både ekonomiskt och socialt” på att ”prioritera miljö- och klimatåtgärder”.
D ifrågasätter utgångspunkten att miljö- och klimatmål står i konflikt med ekonomi och andra samhällsmål och skriver att konflikten är skenbar. Istället menar de att väl utformade miljömål på sikt stärker både ekonomisk utveckling och andra samhällsintressen.
V betonar att ekonomin ytterst måste anpassas till de gränser som klimat och natur sätter.

2 Målkonflikter men behöver balanseras

L, M, KD och SD anser att det krävs balans mellan målen och flera av dem beskriver målkonflikterna som verkliga och återkommande vid politiska beslut. Gemensamt är att partierna ser miljö- och klimatmålen som viktiga men att de kontinuerligt måste vägas mot andra samhällsintressen.

L vill att Göteborg ska fortsätta att utvecklas och växa.
M vill att Göteborg ska ha höga miljö- och klimatambitioner men att de är ekonomiskt, socialt och praktiskt genomförbara. De anser att klimatomställningen fungerar bäst via innovation och teknikskiften.
SD menar att Göteborg ska ha ambitiösa och konkreta miljömål, men att ”klimatpolitik är inget vi som kommun skall ägna oss åt överhuvudtaget”.

KD har valt att inte kommentera frågan.

3 Andra värden väger tyngre

S är det enda partiet som anser att andra mål bör väga tyngre även om de anser att ”Göteborg kan göra mycket i klimatomställningen”.

S ser miljö- och klimatpolitiken som viktiga men betonar att kommunen även har andra målsättningar som de måste klara av, så som välfärdsuppdrag, bostadsförsörjning och social hållbarhet.

Slutsats

Skillnaden mellan partierna handlar inte bara om vilka miljöåtgärder de vill genomföra utan också om hur de ser på själva konflikten mellan miljö, ekonomi och andra samhällsmål. En något förenklad tolkning av svaren skulle kunna uttryckas som att V, MP och C beskriver miljö- och klimatmålen som ramar som andra beslut måste förhålla sig till. S, L och M ser motsättningarna som reella och betonar behovet av att löpande göra avvägningar mellan olika samhällsmål. D ifrågasätter motsättningen och menar att en väl utformad miljöpolitik kan stärka både ekonomi och samhällsutveckling.

SD skiljer sig från övriga partier genom sin kommentar att ”Klimatpolitik är inget vi som kommun skall ägna oss åt överhuvudtaget”, då de anser det vara en nationell fråga.

Bakgrunden till frågan är en rapport från Göteborgs Stads klimatråd 2025 som visade att Göteborg inte når målen, det är till och med lång väg dit. Frågan handlar därför om hur snabbt Göteborgs stad bör öka takten i sitt miljö- och klimatarbete för att nå de beslutade målen till 2030. Frågan visar även hur mycket partierna väger in betydelsen av en snabb omställning mot andra samhällsmål och begränsningar som kommunen har rådighet över.

Svaren kan delas in i tre grupper.

1 Snabb och kraftigt skärpt klimatomställning

Den största gruppen, V, MP, C och D, önskar en snabb och kraftig skärpning av Göteborgs miljö- och klimatarbete för att öka möjligheterna att nå målen 2030. De betonar att kommunen måste agera kraftfullt här och nu med de verktyg som finns och med fokus på exempelvis trafik, energieffektivisering, upphandling, återbruk och minskning av miljögifter.

Även om kommunen inte har rådighet över alla frågor menar dessa partier att takten bör ökas.

V betonar att kommunen måste göra vad den kan även om kommunen saknar rådighet när det gäller flera av frågorna.
MP menar ”att agera nu är billigare, tryggare och rättvisare än att vänta”.
C beskriver nuvarande takt som ”helt orimlig”.
D uttrycker att åtgärderna ska ge största möjliga effekt.

2 Gradvis omställning och beroende av andra nivåer

En andra grupp, S och KD, har valt en gradvis skärpning av målen på längre sikt.

S betonar att omställning behöver ske i takt med andra samhällsmål och förutsättningar och lyfter nödvändigheten av att det finns en regering som ”också orkar göra jobbet”.

KD har valt att inte kommentera frågan.

3 Nuvarande takt eller ifrågasättande av målen

Den tredje gruppen, L, M och SD anser att takten är rimlig eller att miljömål bör justeras och att kommunen har begränsad rådighet över delar av klimatarbetet.

L menar att miljömålen är för högt satta.
M betonar kostnadseffektiviteten, konkreta åtgärder och samverkan snarare än ”symbolmål”.
SD anser att målen är ”fullständigt orealistiska” och svåra att mäta och följa upp.

Slutsats

Frågan om tempo och ansvar i klimatarbetet visar en tydlig konflikt mellan partier som vill att Göteborg ska använda sitt eget handlingsutrymme för att driva omställningen, och partier som i högre grad betonar begränsad rådighet, behov av balans med andra samhällsmål eller stöd från nationell nivå. Skillnaden handlar därför inte bara om hur snabbt klimatåtgärder ska genomföras utan också om synen på om ansvaret för omställningen huvudsakligen ligger hos kommunen eller i samspel med andra politiska nivåer.

De flesta partier påpekar att frågan är mycket komplex, att hamnen är viktig inte bara för Göteborg utan för Sverige och Norden. Flera kommenterar att en utökad sjöfart anses vara miljövänlig i kombination med förstärkt järnvägskommunikation. Konflikten handlar därför inte om huruvida miljöhänsyn ska tas utan mer om hur långt den bör få påverka utformningen och omfattningen av hamnens utveckling.

1 Prioriterad miljöhänsyn

De partier som övervägande lutar åt miljöhänsyn är V, C och D. Demokraterna är det enda parti som valde alternativet ”miljöhänsyn bör prioriteras även om det begränsar eller fördyrar projektet” medan V och C valde alternativet där miljöhänsyn oftast bör prioriteras.

V vill minimera effekterna för miljö, klimat och friluftsliv och förhindra trålande fiskeverksamhet.
C betonar att Göteborgs Hamn är viktig för hela Sverige men att den också har en mycket viktig roll för klimatomställningen. De vill se en omställning från lastbilar till sjötransporter och godståg.
D uttrycker oro över hanteringen av muddermassor och strandskyddsdispenser.

MP har inte valt något svarsalternativ men kommenterar att muddringen måste genomföras med största miljöhänsyn. De anser att även om det blir dyrare kan det på sikt bli lönsamt för alla.

2 Balans mellan utveckling och miljöhänsyn

I den här frågan vill S, L och M se en balans mellan utvecklingen av hamnen och miljöhänsyn. Alla betonar behovet av miljöhänsyn och inventering av naturvärden, men anser samtidigt att hamnens utveckling har stor betydelse för ekonomi, handel och klimatomställning.

S menar att hamnen behövs ur ett klimatmässigt perspektiv och att inventeringar ska genomföras för att skydda den marina miljön och hantera förorenade sediment.
L betonar vikten av att stärka konkurrenskraften och samtidigt hindra att föroreningar sprids.
M anser att hamnen är avgörande för jobb, handel och beredskap, och vid genomförandet ska tydliga miljökrav och kompensationsåtgärder kombineras med ”bästa tillgängliga teknik”.

3 Hamnens utveckling väger tyngst

Trots att SD anser att utveckling av Göteborgs hamn bör prioriteras svarar de att ”vi ska alltid beakta miljöperspektivet” därför att konsumenterna kräver det.

KD är det enda parti som har valt att hamnens utveckling bör prioriteras. Deras svar står i kontrast till övriga partier men de har valt att inte kommentera frågan ytterligare.

Slutsats

Frågan visar att det finns en bred samsyn om hamnens betydelse för Göteborg, Sverige och klimatomställningen som kräver förändrade transporter. Skillnaderna ligger i hur partierna ser på avvägningen mellan hamnens utveckling och miljöhänsyn eftersom muddring och utbyggnad innebär påtagliga miljörisker. Några menar till och med att hamnexpansionen kan ses som ett klimatverktyg för att minska utsläppen från övriga transporter.

Vissa partier anser att miljöhänsyn bör väga mycket tungt även om det innebär högre kostnader eller begränsningar för projektet. Andra betonar vikten av att förena miljökrav med hamnens utveckling, konkurrenskraft och samhällsekonomiska betydelse. Några partier lägger större vikt vid hamnens utveckling och ser miljöhänsyn som en viktig men underordnad faktor.

Svaren på frågan kan delas i två grupper. Den första gruppen argumenterar för miljö och klimat med argument om utsläpp, hållbara transporter, kollektivtrafik och cykel, och den andra gruppen ser staden som en livsmiljö med argument för grönska, attraktiva stadsmiljöer, hälsa och ett ”Gamla stan” i Göteborg.

Svaren fördelas lika på tre alternativ.

1 Hög prioritet

V, MP och C vill i högre grad minska biltrafiken, utveckla kollektivtrafiken och underlätta för gång och cykel. De betonar behovet av grönska för att göra våra stadsmiljöer mer attraktiva och hälsosamma eftersom trafiken står för en stor del av utsläppen.

V ser en prioritering av de hållbara trafikslagen som en fråga om både jämlikhet och jämställdhet.
MP vill planera för ”15-minuterstaden” för att öka närheten till service som ska gynna alla.
C vill att omvandlingar ska tillskapa värden som grönska, uteserveringar och attraktiva stadsmiljöer.

2 Balans mellan olika trafikslag

Även S, D och L vill att prioriteringen av kollektivtrafik fortsätter liksom framkomlighet för gång och cykel men att det måste balanseras mot andra behov.

S skriver om boendeparkeringar att det huvudsakliga skälet till att parkeringar försvinner är för att marken ska användas till stadsutveckling eller underlätta för kollektivtrafiken.
D anser att det finns behov av ett fungerande system för godstransporter, räddningstjänst och personaltransporter med bil och vill se att området innanför vallgraven ska med fokus på gångtrafikanter likna Gamla stan i Stockholm.
L vill ha fler sommargator på populära platser.

3 Låg prioritet

M och SD anser att bilen fyller en viktig funktion och att den inte kan ersättas i tillräcklig grad.

M vill inte se en ensidig politik mot bilen eftersom många är beroende av den för arbete, familjeliv, företagande och vårdbesök. De vill se klimatsmarta alternativ.
SD anser att dagens kollektivtrafik inte är tillfredsställande och vill därför inte begränsa bilismen.

KD har valt en låg prioritet för att minska biltrafiken men i övrigt valt att inte kommentera frågan.

Slutsats

Det råder en samsyn om att kollektivtrafik, gång- och cykelvägar är viktiga för transporter till och inom Göteborg och flera partier pekar på behovet av att bygga ut kollektivtrafiken ytterligare. Svaren visar däremot en tydlig skillnad när det gäller hur partierna ser på bilens roll i framtidens Göteborg. De partier som vill minska biltrafiken mest ser inte frågan bara som en klimatfråga utan som en möjlighet att skapa grönare, mer hälsosamma och attraktiva stadsmiljöer.

De partier som är mer försiktiga med begränsningar ser istället ett behov av avvägningar mellan olika trafikslag och att bilen fortfarande fyller viktiga funktioner för boende, företag, service och samhällsviktiga verksamheter.

Konflikten handlar därför inte bara om transporter utan också om hur stadens begränsade ytor ska användas och vilken roll privatbilismen ska ha i framtidens Göteborg.

Strandskyddet handlar om mer än naturvård. Det avgör vem som får tillgång till stränder och vattenområden, hur mycket som kan byggas i attraktiva lägen och hur biologisk mångfald ska vägas mot bostadsförsörjning och ekonomisk utveckling. Den centrala konflikten handlar om hur naturvärden och allmänhetens tillgång till stränder vägs mot byggande, bostadsförsörjning och ekonomisk utveckling.

Strandskyddet är en fråga som engagerar Naturskyddsföreningen i hela Sverige och berör inte minst göteborgare som ofta ägnar sig åt segling, bad, vandring och liknande längs stränder. Strandskyddet som valfråga ligger på riksnivå men många beslut som rör enskilda strandskyddsfrågor fattas på kommunal nivå.

1 Naturvärden och allmänhetens tillgång prioriteras

V, MP och D anser att naturvärden och allmänhetens tillgång bör prioriteras även om det begränsar byggande och utveckling. V och MP anser båda att strandskyddet är till för att alla ska ha tillgång till sjöar och vattendrag oavsett bakgrund. Det skyddar både den biologiska mångfalden och fungerar som ett skydd vid extremväder och översvämningar. C delar i hög grad målet att skydda värdefulla stränder men vill ersätta dagens generella strandskydd med större kommunalt självbestämmande.

C har valt en lägre grad av prioritet där ”naturvärden och allmänhetens tillgång bör oftast prioriteras”.

V motsätter sig även på nationell nivå regeringens och SD:s förslag till förändringar i strandskyddet och vill att Göteborgs kommun ska öka tillsynen av strandskyddade områden för att värna om göteborgarnas rätt till stranden.
MP ser Göteborgs stränder, älv, kust och sjöar som gemensamma resurser vilket väger tyngre än kortsiktig exploatering. De vill dessutom se fler marina reservat.
D bidrog till att stoppa exploatering av stranden i Ganlet/Önnered där delar omvandlades till naturreservat.
C vill ersätta det generella strandskyddet till att kommunerna bestämmer lokalt vilka områden som ska skyddas. De vill tillåta byggande på de stränder som redan är exploaterade, som Göteborgs älvstränder med gamla industriområden.

2 Större möjlighet till byggande inom strandskyddet

M, KD och SD vill se en balans mellan behovet av strandskydd och byggande.

M anser att strandskyddet fyller en viktig funktion men vill ”möjliggöra utveckling där det är lämpligt”.
SD däremot tror att det finns områden som kan bebyggas eller exploateras mer men ser också behovet av att freda ställen.

KD har valt att inte kommentera frågan.

3 Byggande prioriteras

Både S och L har valt alternativet att byggande och utveckling prioriteras men har samtidigt påpekat behovet av en balans för att värna om strandskyddet.

S slår fast att strandskyddet ska värnas men menar att det är viktigt att differentiera val av platser och anser att man kan bygga på tidigare bebyggda platser. De ser gärna ”ett hårdare strandskydd där natur och stränder är hårt exploaterade och mjukare reglering där bebyggelsetrycket är svagare”.
L anser att byggandet av bostäder inte bara är bra för en ekonomisk utveckling utan för att ge människor en bostad. Strandskyddet är viktigt och ”är området mycket känsligt bör det inte exploateras.”

Slutsats

Även om Göteborg inte har full rådighet i frågan om strandskydd har alla partier formulerat att de vill värna skyddet för att ge allmänheten tillgång till stränder och vattenområden. Flera har påpekat att strandskyddet även skyddar mot extremväder. Skillnaderna uppstår när dessa värden ställs mot bostadsbyggande och annan exploatering.

V, MP och D vill ge naturvärden och allmänhetens tillgång starkt företräde även när det begränsar byggande. C tillhör också de som vill värna om dessa skyddsvärden men vill samtidigt ersätta det nuvarande strandskyddet, och ersätta det generella strandskyddet med kommunalt självbestämmande när det gäller vilka områden som ska skyddas. Det är det ställningstagande inom strandskyddsfrågan som pekar mot den mest genomgripande förändringen, trots att de har fyllt i alternativet där naturvärden och allmänhetens tillgång bör oftast prioriteras i enkäten.

M, KD och SD betonar i högre grad behovet av avvägning mellan skydd och utveckling. L anser att bostäder ska prioriteras i de flesta fall och vill se större möjligheter till byggande i vissa strandnära lägen, särskilt där mark redan är exploaterad eller där bebyggelsetrycket bedöms som lämpligt.

Även S vill värna strandskyddet och precis som L nämner S möjligheten att bygga på redan exploaterad mark och även där bebyggelsetrycket är svagare. Här skiljer sig dock S och L åt, eftersom L:s svar handlar om att bygga strandnära bostäder där det behövs.

Konflikten handlar därför inte bara om bevarande eller exploatering. Den handlar också om synen på strandskyddets funktion, om det främst ska fungera som ett generellt skydd för natur och allmänhetens tillgång till stränder eller om det i större utsträckning ska kunna anpassas efter lokala förutsättningar och utvecklingsbehov.

Det finns en bred samsyn om att fossila bränslen måste fasas ut, men partierna skiljer sig åt i frågan om vilken roll skogen ska spela i omställningen. Det gäller även ifall biodrivmedel är ett bra alternativ eller ytterligare ett miljöproblem. Trots att svaren har fördelats lika över tre alternativ är det två olika klimatstrategier som framträder, om skogen ska stå kvar eller användas som förnybar resurs.

1 Kolsänka och biologisk mångfald prioriteras

Gemensamt för MP, D och V är att de vill få bort fossila bränslen men att lösningen inte ligger i att öka uttaget från skogen som försämrar kolsänkor eller biologisk mångfald.

MP vill stärka kolinlagring i skog genom att skydda minst 30 procent. De vill även att, ”Göteborg ska fortsätta att vara föregångare genom kalhyggesfritt skogsbruk på stadens mark” och att ”göra naturnära metoder lönsammare än dagens storskaliga metoder”. De betonar vikten av att minska energianvändningen
D menar att ” på lite längre sikt bör biomassa framför allt användas till att skapa material, inte till förbränning, och jordbruksmark ska användas till mat, inte biodrivmedel”
V anser att eftersom skogen är viktig som kolsänka bör bruksmetoderna förändras så att exempelvis våtmarker bevaras. De vill motverka kalhyggen och bevara den biologiska mångfalden och därför öka energiproduktionen via sol och vind, även havsbaserad vindkraft.

2 Bioenergi via restprodukter

C, M och SD ser behovet av balans men C och M har svarat utifrån helt olika förutsättningar. M och SD placerar sig närmare en linje där biodrivmedel ses som en viktig del av omställningen.

C anser att aktivt skogsbruk kan vara detsamma som biologisk mångfald och att det bästa för klimatet är att bruka skogen. Därför vill C ge stöd till de markägare som skapar våtmarker, bevarar ängar och andra sätt som stärker naturen. De påpekar att restprodukterna från skogen gör att vi är beroende av rysk olja.
M vill att utfasningen av fossila bränslen inte ska skapa nya miljöproblem och anser därför att biodrivmedel är en viktig del av omställningen. De anser att politiken bör vara ”teknikneutral och utgå från faktisk klimatnytta över hela livscykeln”.

SD har valt att inte kommentera frågan.

3 Biodrivmedel som verktyg i omställningen

Även om både S och L ser behovet av att fasa ut fossila bränslen anser de också att biodrivmedel är viktigt för omställningen. Fokus ligger mer på utsläppsminskning i energi- och transportsektorn än på riskerna med ökad användning av biomassa.

S vill göra det mer klimatvänligt genom att exempelvis ta vara på mer grot (grenar och toppar vid avverkning).
L ser biodrivmedel som ett sätt att minska utsläppen här och nu men att teknikutveckling och elektrifiering av fordon behöver intensifieras.

KD har valt att avstå från att svara på frågan.

Slutsats

Flertalet partier är överens om att vi måste minska fossila utsläpp genom att använda förnybar energi. De vill även skydda biologisk mångfald men gör olika bedömningar av hur mycket skogen tål att användas.

MP, V och D betonar att skogens funktion som kolsänka och livsmiljö för biologisk mångfald inte får försämras i och med behovet av fossila bränslen. De vill inte se en ökad användning av biomassa och biodrivmedel.

S, L och M är mer positiva till att använda skogen som en källa till biodrivmedel och biomassa för att minska utsläppen från energi- och transportsektorn. De ser behovet av att ersätta fossila bränslen och bioenergi som en del av lösningen.

C intar en mellanposition. De vill använda biomassa och biodrivmedel men betonar att råvaran bör komma från restprodukter. C anser att ett aktivt skogsbruk kan kombineras med åtgärder för biologisk mångfald och stärkt naturvård.

Skillnaden mellan partierna handlar därför om två olika klimatstrategier. Å ena sidan bör skogen stå kvar som kolsänka och å andra sidan bör skogen användas som en förnybar resurs för energi och material.

Samtidigt som stora satsningar kan innebära ökade utsläpp, ökad energianvändning och att natur- och jordbruksmark tas i anspråk, lyfter flera partier fram att investeringar och industriutveckling är en förutsättning för klimatomställningen. Flera partier beskriver utvecklingen av Göteborg som ett logistikcentrum för Norden som en viktig del av klimatomställningen. De betonar samtidigt att detta mål innebär både utmaningar och möjligheter.

1 Miljö- och klimatmålen ska styra utvecklingen

MP, V och D motsätter sig inte utveckling eller etableringar men vill att utvecklingen ska anpassas till miljö- och klimatmålen. De ser tillväxt som möjlig men inom tydliga miljömässiga ramar.

MP vill öka tågtransporterna till och från hamnen, samt planera logistik med kranskommunerna och samtidigt ställa höga energi- och miljökrav på industrimark.
V ser ett behov av att skydda jordbruksmark för att stärka matförsörjningen.
D påpekar svårigheten med att styra etablering på privat mark och verksamheter som leder till ökade utsläpp trots kommunens ambitioner.

2 Avvägning mellan utveckling och miljöhänsyn

Endast C har valt avvägning som alternativ. De stödjer industrietableringar men värnar om åker- och naturmark

C förespråkar effektiv markanvändning och förtätning.

3 Utveckling och etablering prioriteras

En majoritet bestående av S, L, M och SD vill satsa på tillväxt och etablering även om det krockar med miljömålen. Partierna skiljer sig åt i hur långt ambitionerna ska sträckas. Både L och M är för en utbyggnad av Göteborgs hamn

S pekar på målkonflikten att ”utan stora satsningar på utvecklingen av Göteborg kommer den gröna omställningen i staden att stanna av”. De menar att en grön industri och investering leder till sysselsättning.
L betonar logistikens och hamnens betydelse och vill möjliggöra utveckling samtidigt som miljöhänsyn tas.
M menar att en stärkt ekonomi möjliggör klimatomställningen genom elektrifiering och ny teknik. De anser att ” miljöhänsyn ska integreras men staden får inte säga nej till framtidens jobb och investeringar”.
SD uttrycker kritik mot att kommunen ska arbeta med klimatmål.

KD har valt att inte kommentera frågan.

Slutsats

Frågan visar att de flesta partier är positiva till en fortsatt industriell utveckling, smartare anläggning av verksamhetsmark och infrastruktur som är viktig för utvecklingen i Göteborg och målet att bli Nordens logistikcentrum. Skillnaderna handlar om vilken roll miljö- och klimatmålen ska spela när målkonflikter uppstår.

MP, V och D anser att utvecklingen måste ske inom tydliga miljömässiga ramar och att naturvärden, klimatmål och resurshushållning inte får underordnas tillväxtambitioner. C intar en mellanposition och skriver att utveckling kan möjliggöras genom effektivare markanvändning och förtätning hellre än att ta ny jordbruksmark i anspråk.

S, L och M ser istället ekonomisk utveckling, industrietableringar och infrastruktur som en förutsättning för klimatomställningen. De menar att investeringar, ny teknik och ett starkt näringsliv behövs för att minska utsläppen och för att finansiera omställningen.

SD skiljer sig från övriga partier genom att ifrågasätta kommunens klimatmål som styrande princip vid stadsutveckling.

Konflikten handlar mindre om att Göteborg ska utvecklas och mer om vilka ramar som ska styra utvecklingen, om miljö- och klimatmålen ska sätta gränserna för tillväxt eller om tillväxt och etableringar ska ses som verktyg för att nå miljö- och klimatmålen.

Göteborgs miljö- och klimatprogram lyfter biologisk mångfald, skogsmark och värdefulla naturområden som viktiga resurser för både ekosystem och människors livsmiljö. Samtidigt kan skydd av natur komma i konflikt med bostadsbyggande, infrastruktur och annan stadsutveckling. Även om svaren fördelas så att nära hälften prioriterar naturvärden mot en majoritet som vill se en avvägning vid byggprojekt, visar svaren ändå bred samsyn om att naturvärden är viktiga. Flera partier ser förtätning på redan exploaterad mark som ett sätt att minska konflikten mellan byggande och naturvård. Konflikten handlar mer om när naturvärden ska få företräde och när andra samhällsintressen ska väga tyngre.

1 Naturvärden ges företräde

MP, C och D betonar vikten av att ta hänsyn till naturvärden vid byggandet av bostäder. Tillsammans med V anser de att gröna ytor i staden är viktiga för trivseln.

MP lyfter naturens betydelse för biologisk mångfald, människors hälsa, klimatanpassning och skydd mot värmeböljor och skyfall.
C vill hellre förtäta på redan exploaterad mark och undvika att ny natur- och jordbruksmark tas i anspråk. De skriver att de har drivit byggande av radhusområden i Biskopsgården istället för småhusområden på brukningsbar åkermark för att spara på naturen.
D lyfter exempel där de har motsatt sig exploatering av områden med höga naturvärden.
V vill av miljöskäl bevara de hus som redan finns istället för att riva och bygga nytt. De vill också se fler träd och grönområden som en hållbar stadsutveckling.

2 Naturvärden mot andra samhällsintressen

En majoritet av partierna, S, L, M, KD och SD, har valt avvägning mellan utveckling och naturvärden. De har dock inte avfärdat naturvård. I den här frågan förespråkar C och L tydligast förtätning.

S vill ha en smart stadsplanering och utveckla stadens gröna miljöer.
L vill liksom C ha en tätare stad där mark används mer effektivt.
M anser att Göteborg ska kunna växa genom bostäder, infrastruktur och företagsetableringar.

KD och SD har valt att inte kommentera frågan. Däremot har SD i bonusfrågan sist i enkäten skrivit att de tydligt motsätter sig förtätning av staden som enda parti i den här undersökningen.

Slutsats

Nästan inget parti avfärdar vare sig behovet av naturvård eller byggande. Istället gäller frågan om när naturvärden ska få företräde vid motsättningar och om naturvärden ska vara ett av flera intressen som vägs mot bostäder, infrastruktur och utveckling. Det finns alltså en bred samsyn om att naturvärden, grönområden och biologisk mångfald är viktiga för Göteborgs framtid. Flera partier lyfter fram naturens betydelse för människors hälsa, klimatanpassning och stadens attraktivitet.

Skillnaderna uppstår när naturvård ställs mot bostadsbyggande, infrastruktur och annan stadsutveckling. Medan MP, V, D och C oftare betonar naturvärden och föredrar förtätning på redan exploaterad mark, ser S, L, M, KD och SD i högre grad att avvägningarna prioriterar byggprojekt och infrastruktur.

Konflikten handlar därför om hur starkt skyddet ska vara när naturvärden kommer i konflikt med andra mål för stadens utveckling, om Göteborgs framtida tillväxt och om det ska ske genom förtätning eller på ny mark.

Göteborgs stad köper varje år in stora mängder livsmedel till skolor, äldreomsorg och andra verksamheter. Genom offentlig upphandling kan kommunen påverka både klimatutsläpp, djurvälfärd, biologisk mångfald och användning av ekologiska och lokalt producerade livsmedel. Flera partier betonar att högre miljökrav kan innebära ökade kostnader eller förändringar i menyerna. Frågan handlar därför om hur partierna vill använda kommunens upphandling som verktyg för hållbar omställning.

Svarsalternativen fördelar partierna i hög grad mellan två huvudsakliga synsätt. I de öppna kommentarerna nyanseras dock dessa ställningstaganden, där flera partier samtidigt uttrycker stöd för klimat- och hållbarhetsmål men under villkor att de är kostnadseffektiva och praktiskt genomförbara.

1 Upphandling som verktyg för omställning

Vissa partier, främst V, MP och C, anger i sina kryssade svar att upphandling kan och bör användas som ett aktivt verktyg för att driva omställning, förändra marknaden och konsumtionen. De är även överens om att ställa högre krav på djurskydd vid upphandling. Även L anser att offentlig upphandling kan vara ett effektivt verktyg. Flera partier beskriver att det även måste fungera i praktiken och accepteras av dem som berörs.

V menar att Göteborg kan påverka inköpen och vill därför öka andelen ekologisk närproducerad och vegetarisk mat. De vill att ”vegetarisk kost ska vara normen vid interna kurser och konferenser”.
MP vill öka andelen växtbaserad, lokalproducerad och ekologisk mat och dessutom ställa krav på hållbart fiske som inte är bottentrålad och en större andel kött från naturbete. MP vill genom upphandling stötta hållbara producenter, mer lokalodlat och en ökad social och ekologisk hållbarhet.
C vill öka andelen färska råvaror, ställa högre krav på kvalitet och djurvälfärd och stärka lokala producenters möjlighet att delta i upphandlingar.
L anser att Göteborg via offentliga upphandlingar främja klimatsmart och växtbaserad mat men påpekar att menyerna bör utgå ifrån människors verkliga preferenser. Här ligger de egentligen närmare partierna som prioriterat valfrihet högre.

2 Kostnader och valmöjligheter

Andra partier, däribland S, D, M, SD och KD har i sina svarsalternativ i högre grad valt alternativ som betonar kostnadseffektivitet, valfrihet och verksamhetens genomförande. I kommentarerna nyanserar dock flera partier sina val. Dessa partier framhåller samtidigt att hållbarhet är ett viktigt mål, men att det måste balanseras mot ekonomi och praktiskt genomförande.

S betonar ansvaret för skattebetalarnas pengar.
D menar att ”Det hjälper inte att växtbaserade alternativ har fullt näringsinnehåll när de inte äter maten”, och det bör finnas både ett animaliskt och ett växtbaserat alternativ.
M värderar kvalitet, minskat matsvinn och vikten av att maten uppskattas av barn och äldre men att fokus bör ligga på inköp av närproducerade råvaror och smart upphandling.
SD är mycket kritisk mot ekologiska krav. ”Vi ska naturligtvis helt avstå ifrån att handla ekologisk mat” då den är mycket dyrare, men vill öka inköp av närodlat. ”Att ersätta till exempel svenska köttbullar och potatis med influget ris är enbart ineffektiv dyr plakatpolitik.”

KD har valt att inte kommentera frågan.

Slutsats

Partierna ser offentlig upphandling som ett viktigt verktyg där kommunens inköp och menyer kan påverka människors konsumtion. Skillnaderna ligger i hur de anser att det bör användas. Cirkeldiagrammet visar partiernas huvudsakliga prioritering medan kommentarerna visar hur dessa prioriteringar motiveras och i vissa fall mildras i praktiken.

V, MP och C vill i högre grad använda kommunens inköp för att driva omställningen mot mer hållbara livsmedel genom ökade krav på klimat, djurvälfärd, ekologisk produktion och lokal förankring. De ser upphandling som ett sätt att påverka marknaden och skapa långsiktiga miljövinster.

S, D, L, M och SD betonar i större utsträckning kostnadseffektivitet, valfrihet och att maten ska uppskattas av dem som äter den. De vill i högre grad väga hållbarhetskrav mot ekonomi och användarnas preferenser.

Konflikten handlar därför inte om hållbar mat är önskvärd eller inte, utan om hur långt kommunen ska använda sin köpkraft för att styra konsumtion och marknad i en mer hållbar riktning även om det kan innebära ökade kostnader.

Textilkonsumtion har en stor påverkan på klimat, resursanvändning och miljö. För att minska mängden textilier som går till förbränning har EU beslutat att medlemsländerna ska införa separat insamling av textilavfall. Frågan handlar om hur aktiv roll Göteborg bör ta för att utveckla återbruk, insamling och cirkulära lösningar även om det innebär ökade kostnader eller förändringar i avfallshanteringen.

En majoritet av partierna vill se att återbruk och textilinsamling prioriteras men konflikten handlar om vem som ska ta ansvar, hur snabbt det kan ske och vem som ska betala.

1 Återbruk och textilinsamling

V, MP och C tycker att Göteborg ska vara pådrivande och bidra med resurser, uppmana till reparation och ansvara för textilinsamling. Det är med argumenten att det i mångt och mycket är bättre med återbruk i stället för konsumtion av nya textilier, där återbruk även är ett viktigt verktyg för att minska resursförbrukningen, och kommunen bör bidra till utvecklingen.

V anser att det ska finnas ett producentansvar som bär hela kostnaden.
MP påpekar att vi köper ungefär fjorton kilo textilier per person och år. De efterfrågar en mer cirkulär ekonomi där resurser som textilier används längre och avfall förebyggs.
C driver nationell ett ”textilkliv” för att stödja innovation inom textilåtervinning. De vill att Sverige ska leda utvecklingen för att göra det enklare att reparera kläder och stärka second-hand -marknaden. De vill flytta kostnaden från kommunen och medborgarna till producenterna vilket ger ett incitament att designa kläder som håller längre.
D anser att ett system för återbruk och insamling av textilier är en självklar del av framtidens avfallshantering.
L vill ha ett ökat cirkulärt flöde där insamlingen är så enkel att människor vill bidra till en hållbar utveckling.

2 Positiv till återbruk men utifrån kostnader och genomförande

S och M uttrycker stöd för återbruk och textilinsamling men lägger större vikt vid praktiska och ekonomiska aspekter.

S hänvisar till att lagstiftning finns på plats men menar samtidigt att civilsamhället och befintliga organisationer spelar en viktig roll.
M ser också att återbruk är viktigt för en cirkulär ekonomi men vill att utvecklingen i Göteborg sker stegvis.

3 Kostnader prioriteras högre

KD och SD anser att kostnaderna har högre prioritet än återbruk och textilinsamling.

KD och SD har valt att inte kommentera frågan.

Slutsats

Svaren visar att partierna är oense om hur aktiv kommunen ska vara i textilfrågan. Trots att det finns en relativt bred samsyn om att återbruk och återvinning av textilier behöver utvecklas är det flera som nämner kostnader och att det finns organisationer som sköter återvinning av textilier.

Flera partier lyfter textilsektorns stora resursanvändning och ser cirkulära lösningar som en viktig del av omställningen. MP, V, C och D vill att Göteborg tar en aktiv och pådrivande roll genom att utveckla insamlingssystem, stödja återbruk och bidra till att fler textilier används längre. De betonar även att producenterna bör bära en större del av kostnaderna genom utökat producentansvar.

S, L och M är positiva till återbruk men betonar i högre grad kostnadseffektivitet, praktiskt genomförande och att utvecklingen bör ske i takt med nationella regelverk och befintliga initiativ.

KD och SD väljer lägre kostnader framför en utbyggnad av återbrukssystem.

Konflikten handlar därför mindre om målet att minska textilavfall och mer om hur kommunen ska delta i omställningen samt hur kostnader och ansvar ska fördelas mellan kommun, invånare och producenter.

Bonusfråga

Vilken lokal miljö- och klimatfråga har ert parti drivit aktivt under nuvarande mandatperiod även när det funnits politiskt motstånd eller svåra målkonflikter? Vilka politiska intressen stod emot och hur hanterade ni målkonflikten?

Till skillnad från enkätens övriga frågor fick partierna själva välja vilken fråga de ville lyfta. Bonusfrågan ger därför en bild av vilka miljö- och klimatfrågor partierna själva anser har varit särskilt viktiga under mandatperioden, även när frågorna inte fångas av enkätens övriga teman.

Svaren visar att partierna lyfter fram olika typer av miljö- och klimatfrågor. Vissa återkommer till områden som behandlas i enkäten medan andra lyfter frågor som inte omfattas av enkätens huvuddel.

Eftersom partierna själva har valt vilka frågor de vill lyfta har svaren grupperats tematiskt. Kategorierna speglar återkommande ämnen i svaren och ska inte ses som fasta politiska positioner.

1 Miljöstyrning, miljögifter och genomförande

Här finns flera svar som sticker ut från enkätens övriga frågor. De visar också att miljöpolitik inte bara handlar om att sätta upp mål utan också hur styrning, uppföljning och åtgärder omsätts i praktiken.

V lyfter PFAS, åtgärdsprogram för god vattenstatus och att implementera en klimatbudget.
D lyfter uppföljning av miljö- och klimatprogrammet, klimatrådets rekommendationer och styrning.
S vill att vi ”arbetar smart med ny teknik” för att lösa målkonflikter genom ”nytänkande och investeringsvilja”.

2 Energi och teknisk omställning

Energifrågan lyfts som ett område där stora utsläppsminskningar kan uppnås genom elektrifiering, effektivisering och förändrad energiproduktion.

S har prioriterat energifrågan och lyfter det kommunala bolaget Göteborg Energis omställning.
M lyfter elektrifieringen, energieffektivisering och innovation.

3 Natur, grönområden och resurshushållning

Naturvård har flera betydelser och kan handla om både biologisk mångfald, grönområden, kulturmiljöer och hushållning med resurser.

MP vill stoppa rivningshysterin och lyfter återbruk av byggnader som Valhalla och Scandinavium för att genom smarta och resurssnåla renoveringar spara pengar och bevara kulturvärden.
SD lyfter säkerställande och bevarande av grönytor och kritiserar förtätning.

4 Trafik, mobilitet och stadsmiljö

Trafikfrågor är ett av de områden där partierna ser störst möjlighet att påverka miljö och klimat lokalt.

V vill att fler ska resa klimatsmart, sänka priset på kollektivtrafiken och jobbar för ett bilfritt Grönsakstorget.
MP vill minska utrymmet för biltrafik och öka för cykel, gång och kollektivtrafik.
C vill med inspiration från Paris sänka hastigheterna för att minska klimatutsläpp och buller.
L vill öka attraktiviteten och framkomligheten i kollektivtrafiken, minska restider och utöka plats för gång och cykel genom att göra kollektivtrafiken planskild.

KD har valt att inte kommentera frågan.

Slutsats

Bonusfrågan visar att partierna lyfter fram flera miljö- och klimatfrågor som inte omfattas av enkätens övriga frågor. Exempel är PFAS-föroreningar, vattenkvalitet, klimatbudget, energiförsörjning, kulturmiljöer och uppföljning av klimatmål. Det här är frågor som partierna själva anser vara viktiga delar av miljö- och klimatarbetet i Göteborg.

Samtidigt bekräftar svaren flera av de teman som återkommer genom hela enkäten, som trafikens framtida roll, stadens utveckling, grönområden och klimatomställningens genomförande.

Bonusfrågan ger därmed en bredare bild av den lokala miljöpolitiken och visar vilka frågor partierna själva anser vara särskilt viktiga att lyfta fram inför valet 2026.

Övergripande slutsats

Miljömålens roll i politiken

Valenkäten visar att det finns en bred samsyn mellan partierna om att miljö- och klimatfrågor är viktiga för Göteborgs framtid. Nästan alla partier vill minska miljöbelastningen, värna biologisk mångfald och bidra till klimatomställningen. Skillnaderna handlar om vilken roll miljö- och klimatmålen ska spela när de kommer i konflikt med andra samhällsmål.

V, MP samt i flera frågor även C och D ser miljö- och klimatmålen som ramar som bör styra andra politiska beslut. För dessa partier är miljöhänsyn ofta utgångspunkten när konflikter uppstår mellan naturvård, trafik, exploatering eller ekonomisk utveckling. D hamnar ofta tillsammans med V, MP och C i val av svarsalternativ, men motiverar sina ställningstagande utifrån kommunens rådighet, effektiv styrning och största möjliga klimatnytta snarare än utifrån naturvärden i sig.

S, L och M intar oftare en mellanposition där miljö- och klimatmål ses som viktiga men behöver vägas mot andra mål, som bostadsförsörjning, tillväxt, välfärd, framkomlighet och kommunens ekonomi. De betonar i högre grad avvägningar mellan flera samhällsmål.

KD och SD väljer oftare de ekonomiska och praktiska alternativen eller andra samhällsmål framför ytterligare miljö- och klimatkrav. SD skiljer sig dessutom från övriga partier genom att i flera svar ifrågasätta kommunens roll i klimatpolitiken.

Synen på omställningstakten

Även synen på omställningstakten skiljer sig åt. V, MP, C och D vill i större utsträckning skärpa åtgärder och genomförande för att nå Göteborgs miljö- och klimatmål till 2030. Flera andra partier lyfter ofta fram kommunens begränsade rådighet, behovet av nationella beslut eller vikten av att väga omställningen mot andra samhällsmål.

Tillväxt, utveckling och miljöhänsyn

Flera av valenkätens frågor kretsar kring hur miljö- och klimathänsyn ska vägas mot ekonomisk utveckling, bostadsbyggande, infrastruktur och välfärd. Skillnaderna handlar sällan om huruvida Göteborg ska utvecklas utan om vilka ramar som ska styra utvecklingen. Vissa partier ser miljö- och klimatmålen som utgångspunkt för utvecklingen, medan andra i högre grad ser ekonomisk tillväxt, teknikutveckling och investeringar som verktyg för att nå miljö- och klimatmålen.

Analysen visar att valet 2026 inte bara handlar om hur mycket miljö- och klimatpolitik som ska bedrivas, utan också om vilken roll miljö- och klimatmålen ska spela när de kommer i konflikt med andra politiska mål.

Om Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen är en partipolitiskt oberoende ideell organisation med över 200 000 medlemmar i hela Sverige. I Göteborg är antalet nära 16 000 medlemmar.

Vi granskar de politiska partierna på samma sätt, oavsett partifärg. Vi tycker att ett stabilt klimat, friska ekosystem och en giftfri miljö borde vara självklart för alla politiska partier att jobba för, oavsett var på den politiska skalan man befinner sig. (Från https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/val-2026-vad-lovar-partierna-for-miljon/#resultat-i-korthet)